onsdag 24 september 2014

Den som väntar på nåt gott... (ja, det ÄR världens sämsta ordspråk, men ändå)

Jag ägnar dagarna åt att skriva så att tangentbordet glöder, men det är inget som synts på här på bloggen de senaste dagarna. Kanske för att jag skriver om så svåra grejer, sådana som innehåller fällor som det är lätt att ramla i. Jag jobbar vidare på att undvika dem. Här är exempel på vad jag har i skrivbordslådan just nu:

1. Powerpoint och minnesanteckningar inför min DIY-föreläsning/workshop på Umeå Pride på fredag. Om DIY-kultur och vikten av att skapa egna rum inom sin subkulturella sfär. 16.00-17.30, på Guitars. Kom dit!

2. Ett naivt litet öppet brev till SD-väljare om att de sparkade nedåt när de röstade- men att vi kanske gjort det inom de antirasistiska och feministiska rörelserna också genom att problematisera den privilegierade vite mannen men glömde prata om klass. Budskapet är att vi egentligen alla har samma fiende att bekämpa, det vill säga det kapitalistiska systemet.

3. Ett blogginlägg om hur svårt det är att benämna och belysa patriarkala strukturer en stöter på i föreningsliv och på arbetet.

4. Ett sista filande på min text om DIY-kultur som publiceras i nästa nummer av Landets Fria Tidning.

Det är med andra ord en helt del som puttrar i min textgryta och bara väntar på att få släppas löst, i tryck och på www. Nu: Se ett avsnitt att The Killing och låta ögonen gå i kors. Puss och kram.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar