lördag 24 oktober 2015

Min enda tröst fyller mig med skam

Jag måste skriva om det som sker i Sverige just nu, trots att det bär emot. Det är alldeles för stort, för allvarligt, och vad som än kommer ur mina fingrar kommer att låta banalt. Den gångna veckan har karvat ordentligt i det krympta utrymme i mig som en gång i tiden huserade förtroende för politikernas handlingskraft, en tro på medmänskligheten, en tro (nåja) på rättsväsendet och en tillit till att det så kallade "svenska folket" har nåt smärtgränsen för hur mycket rasisimen kan tillåtas eskalera innan vi organiserar oss och förgör den. Gränsen för det sistnämnda har dock förflyttats åt höger så många gånger nu att jag endast känner mig förtvivlad. 

Igår kväll började min sjuåriga dotter prata om terroratentatet i Trollhättan, just innan hon skulle gå och lägga sig. Tankarna kom förmodligen sådär vid läggdags, som de så ofta gör för oss människor. Jag hajade till när hon med allvarlig röst frågade om jag visste att en person gått in på en skola i Sverige och attackerat elever med vapen? Jag trodde att hon var förskonad från nyheten, men hon hade snappat upp den via en TV hemma hos kompisar. "Vill du prata om det?" frågade jag. Hon nickade och kom och satte sig bredvid mig. Hon grät, och undrade varför den där killen hade gjort något så hemskt mot eleverna. Vi har pratat om rasism, och jag berättade att han var en sådan. Att han fått för sig att alla med vit hud är bättre än alla med mörk hud. Att prata om sådant med barn är så förbannat svårt, eftersom vi då presenterar en vuxenvärld som är så ovärdig. Som är så primitiv, sjuk och oförtjänt att deras tillit. Jag kände ur jag famlade efter bra svar, och efter lugnande ord. Jag är själv livrädd, så hur ska jag kunna dämpa oron hos mitt barn? Hon undrade om något sådant skulle kunna hända på hennes skola, och där hittade jag till slut några lugnande ord att ge henne. De orden är dock förknippade med så mycket skam att jag nätt och jämnt klarar att återge dem. 

Mitt svar till min dotter var: "Nejdå, det kommer aldrig att ske på din skola! De här människorna tycker illa om personer med mörk hud, och de allra flesta har ljus hud på din skola! De kommer inte att göra något sådant där!" Jag såg in i hennes blå ögon, och strök henne över det blonda håret, samtidigt som jag skämdes så att jag ville krypa ur mitt eget skinn. Jag fortsatte med att prata med henne om hur hemskt det är för alla de som har mörk hud och som är rädda nu, och att de inte borde behöva vara det, som för att i desperation försöka skrubba bort mina äckliga privilegier.

Jag läste en mycket viktigt sammanfattning av den senaste tidens rasistiska politik i Sverige i en viral statusuppdatering på facebook, skrivet av en person vid namn Erik Sandberg:

"SD-toppen Kent Ekeroth håller tal i Trelleborg inför såväl egna partisympatisörer som organiserade nazister. Han säger att flyktinginvandringen innebär ”vår undergång” och ”slutet för Sverige som svensk nation” och kallar sitt parti för en ”motståndsrörelse” och åhörarna för en ”spjutspets för att ta vårt land tillbaka”. Han ondgör sig över alla flyktingboenden som upprättas runtom i landet. ”De som bor granne med ett flyktingboende måste gå man ur huse varje dag och visa dem, att vi inte accepterar det här längre. Svenska folket har en lång stubin, men när den stubinen brunnit klart, då smäller det.” Och så skriker han under publikens jubel: ”Vi ska visa dem, nu är det dags! Nu smäller det!” 

Söndag 18 oktober:
En gammal skolbyggnad i Onsala i Kungsbacka, tänkt som asylboende, brinner ner, det tredje på en vecka.

Måndag 19 oktober:
I SD-sympatisörernas facebookgrupper kallas de brinnande flyktingförläggningarna för ett "försvarskrig” och uppmaningarna "bränn, bränn bränn!" blandas med recept på napalm och förslag på bästa tändvätskorna. 

Tisdag 20 oktober:
Asylboendet i Munkedal brinner. Polisen misstänker mordbrand.

Onsdag 21 oktober:
Kent Ekeroths bror och partivän Ted Ekeroth sprider en lista över blivande flyktingförläggningar, på facebook.
Ett tilltänkt flyktingboende i Upplands Väsby brinner.

Torsdag 22 oktober:
Ett tilltänkt flyktingboende i Perstorp brinner.
En ung man i Trollhättan skriver ett avskedsbrev, sätter på sig sin SS-hjälm och tar sina knivar och sitt svärd och går till attack mot alla barn och vuxna med utomeuropeiskt ursprung som han hinner komma åt på en skola. 15-årige Ahmed mördas. 21-årige Lavin mördas. Ytterligare en elev och en lärare får livshotande skador.

På nazistsajten Nordfront samlas hyllningarna till gärningsmannen. ”Två rasfrämlingar borta” skriver någon. ”Mina tankar är hos gärningsmannen som nu kämpar för sitt liv”, skriver en annan. ”EN STOOR DAG FÖR SVERIGE” tycker en tredje och tillägger ”DÖD ÅT SVARTSKALLARNA!!!” 

Fredag 23 oktober:
Det som har hänt i Trollhättan är ”ofattbart”, twittrar SD-ledaren."


Överallt läser jag om den senaste tidens utvecklings likheter med nittiotalets Sverige. Jag må har varit ung då, men menar ni att det inte är allvarligare idag? Under nittiotalet hade vi ett högerpopulistiskt parti som tog sig över fyraprocentspärren, och satt i riksdagen under EN mandatperiod. Idag har vi ett nyfascistiskt parti som inte bara sitter säkert I riksdagen, utan även är Sveriges tredje största. Hatets alla forum på internet piskar upp stämningen på ett sätt som inte var möjligt på nittiotalet. Jag kan bara hoppas att vi om några decennier får tid att bearbeta det som sker i Sverige idag, för det är ett stort trauma i vår historia. Det Sverige vi trodde oss känna tycks vara borta, och ingen känner sig längre säker på hur mycket värre det kommer att bli. Gränserna har redan flyttats så långt bort från allt det vi associerade med Sverige; tryggheten, folkhemmet, välfärden, solidariteten. Allt i enlighet med den nyliberala projektet och dess effekter. De med verklig makt i vårt samhälle kommer inte att ta några krafttag mot rasismen, för det passar dem utmärkt att vi inbillar oss att det är invandringen som är det största hotet mot Sveriges ekonomi. Så länge vi blänger sidledes och nedåt kommer vi inte att protestera över alla de miljarder som dessa skatteflyktingar försvinner med, och som kunde ha räddat den svenska skolan, vården och omsorgen.

Det som beskrivs i den citerade facebookstatusen ovan är så allvarligt att det är svårt att greppa. Sverige tredje största politiska parti uppmanar i princip till etnisk rensning, men inte inte en det får mig att våga hoppas att vändpunkten är här nu. Ett sådant partis inträde i riksdagen borde vara förbjudet enligt grundlagen. Media rapporterat dock endast pliktskyldigast om bränderna, som omnämns i små notiser. Det råder en stor ovilja att benämna terrorismen som just terrorism.

För varje dag av handlingsförlamning lever alla svenskar med mörkare hudfärg än mig i rädsla, och än grövre brott är troligtvis att vänta. Jag kommer att börja hjälpa till vid asylboendet närmast min bostad på dagarna från och med nästa vecka. För varje antiziganistiskt utspel från lokala politiker ska jag skänka en hundring till nästa EU-migrant jag ser. För varje hatkommentar som följer i lokaltidningarnas artiklar om utspelen så lägger jag på en krona. Jag tänker beväpna mig med solidaritet.






söndag 18 oktober 2015

Socialdemokraterna AB och flatheten

Det har hunnit hända en del sedan gårdagens blogginlägg med anledning av Lennart Holmlunds antiziganistiska utspel (jag hänvisar till blogginlägget ifråga för mer information). Först fick vi, som väntat, ett lamt avståndstagande från socialdemokraternas sida, och ett klassiskt "ingen kommentar" från Holmlunds efterträdare på posten som kommunalråd, Hans Lindberg. Därefter nåddes vi av nyheten att föreningen RUNG polisanmält Holmlund för hets mot folkgrupp. Även Björklöven, i vars styrelse Holmlund ingår, tog avstånd från uttalandena. Bra så. Eller?

Vad innebär egentligen dessa "avståndstaganden"? Varken socialdemokraterna och Björklöven tycks ha några som helst planer på reprimander gentemot Holmlund för hans antiziganistiska åsikter. Genom sina avståndstaganden så svär de sig helt enkelt fria, och försäkrar att vare sig partiet eller klubben står bakom den typen av åsikter. När Expressens journalist frågar Björklövens ordförande, Mikael Samuelsson, om vilka åtgärder som planeras svarar han såhär:

– Det är för tidigt att svara på. Men sen är det mycket troligt att vi med den turbulens som nu har uppstått att vi sätter oss ner i lugn och ro för att höra Lennarts sida av det här.

Really? Det är inte direkt lösa rykten om rasistiska uttalanden vi snackar om här. Lennart Holmlunds åsikter publicerades svart på vitt på hans blogg, och han upprepade dem sedan i en intervju med Västerbottenskuriren. Vilka eventuella förmildrande omständigheter skulle kunna kunna dyka upp från Holmlunds sida om han får "förklara sig" för Björklövens ledning? Vi snackar om djupt nedvärderande åsikter om en folkgrupp, och de är knappast tagna ur sitt sammanhang. 

Hans Lindberg har en lång historia av uppvisad flathet bakom sig. Nu senast ville han till exempel inte uttala sig om flyktingvågen från Syrien. Vad kostar det egentligen för ett kommunalråd att yttra några empatiska ord om människor som flyr från krig, i tider då all anständighet kräver ett tydligt ställningstagande mot rasism? Lindberg har i fallet Holmlund gjort klart att han inte vill kommentera partimedlemmens senaste bruna vurpa, att han inte tar avstånd från hans åsikter och att Holmlund själv får stå för det han skrivit. I Västerbottenskuriren stå följande uttalande att läsa:

– Det här är ju hans privata blogg så han får ta ansvar för det själv. Det har han ju alltid gjort så det är ingenting partiet tar ansvar för, säger Hans Lindberg.

Budskapet är glasklart: Lennart är Lennart, och hans antiziganism anses inte särskilt allvarlig. Det är världens enklaste sak att "ta avstånd", men Holmlund går som vanligt fri från konsekvenser för sina åsikter. Vad är egentligen socialdemokraterna i Umeå? Är de ett politiskt parti, eller kanske- som facebooksidan anger- ett lokalt företag? "Local business" är det alternativ som partiet valt som etikett på sig själva på facebooksidan, troligtvis i brist på bättre alternativ. I denna lokalavdelnings fall känns epitetet dock tyvärr inte helt långt från verkligheten- av flera skäl. Företrädare för ett politiskt parti ska ha åsikter, det är liksom deras grej. Dessa åsikter bör ej ligga alltför långt bort från de värderingar och den ideologi som partier står för. Ett politiskt parti som säger sig vara emot rasism bör då rimligtvis inte acceptera rasistiska utspel från sin mest välkända företrädare. Tyvärr är det nog här skon klämmer. Lennart Holmlund kommer dels undan reprimander tack vare sin roll som "klassen clown", men dessvärre är nog hans maktposition det verkliga skälet till att han inte avsätts. Det lokala företaget, förlåt, partiet, är så tätt sammanlänkat med näringslivet i staden att de knappt går att skilja åt. Allt åt Alla i Umeå skriver såhär på sin facebooksida:

"Lennart Holmlund.
Under hans sista fem år som Umeås högst ansvarige politiker växte kommunens skulder med 1,5 miljarder kronor.
Dyra prestigebyggen och omdaningar av gator,- parker-, och torg, i täta samarbeten med stans fastighetsägare. Detta har skapat en budgetordning där skattepengar i allt högre grad går till räntebetalningar och amorteringar istället för till vård, skola, omsorg, kultur, fritid och annan kärnverksamhet.
Och under samma tidsperiod har en specifik fastighetsägare ökat sina vinster kraftigt – till stor del genom att bygga tillsammans med, samt hyra ut till: kommunen. Den privata förmögenheten hos Umeås rikaste individ är faktiskt något större än den skuldtillväxt kommunen skapat sig.
Det här är inte oväsentligt för den som vill förstå Holmlunds ökande benägenhet att sprida antiziganistisk hets samtidigt som Umeå bedriver en hårdför och repressiv politisk linje mot utsatta EU-medborgare som bosatt sig i stan. Att sparka neråt, att göra de fattigaste till syndabockar är en vanlig metod som de mäktiga använder för att dölja de verkliga orsakerna till välfärdens urholkning.
Lennart Holmlund är, trots att han lämnat kommunalrådsposten, fortfarande en mäktig person i Umeå och Västerbotten. Han sitter i kommunala bolag som INAB. Han har plats i kommunfullmäktige. Han sitter i regionstyrelsen. Inte minst har han starka personliga nätverk genom vilka denna ordning upprätthålls."

Den romska föreningen RUNG's polisanmälan är den första rimliga reaktionen på Holmlunds antiziganistiska uttalanden som faktiskt kan göra skillnad. I ljuset av denna ter sig Socialdemokraternas flathet än mer pinsam och feg. Uppmaningen kvarstår: Uteslut Holmlund ur partiet! Ni är inte Sverigedemokraterna. Ni har inte en historia av öppen nazism att tvätta er rena från, men ni kan helt enkelt inte underlåta er att tillämpa samma nolltolerans mot rasism som detta dåliga skämt till politiskt parti skyltar med. Alla med en lägre ställning i partiet än Lennart Holmlund hade troligtvis uteslutits omedelbart för dessa åsikter. Visa nu att måttet faktiskt kan bli rågat även i hans fall.





lördag 17 oktober 2015

Lennart Holmlund- Umeås ärketroll

Umeås före detta kommunalråd, Lennart Holmlund, har nyligen publicerat ett blogginlägg med  grova, antiziganistiska åsikter. Detta lagom till den tid på året då barn, gamla, sjuka, gravida och deras familjemedlemmar riskerar att frysa ihjäl i tält och strömlösa husvagnar i ett mycket kallt Umeå.

Holmlund är något av en rikskändis, som under sina många år som socialdemokraternas starke man i Umeå gång på gång uppmärksammats för politiskt inkorrekta och tanklösa utspel. Vi Umebor har på något vis utvecklat en anda av hatkärlek gentemot Holmlund; Hans taffligt skrivna blogg under namnet "V75-Kungen", och hans plumpa och ignoranta egenskaper som debattör, ofta kryddade med härskartekniker. Själv påstår han sig (föga förvånande) "säga det andra tänker men inte vågar säga". Holmlund försvaras ibland med hänvisning till att han är en "frisk fläkt", just för att han saknar farstu. Det övergår dock mitt förstånd, då jag inte kan se något som helst uppfriskande hos en politiker som genomgående beter sig som en genomsnittlig, kränkt internetwarrior med åsikter såsom att "jämställdheten har gått för långt", "vi måste ta hand om våra egna först", tiggeriet är organiserat" och andra tankegångar gentemot utsatta grupper baserat på myter och omedvetenhet kring makt och förtryck.

Vad har då Holmlund skrivit denna gång? På Västerbottenskurirens hemsida finns en sammanfattning, och en intervju med Holmlund angående uttalandena: http://www.vk.se/1552039/tv-holmlund-sprider-antiziganism

Västerbottens Folkblad sammanfattar blogginlägget enligt nedanstående:

--------------------------------------------------------------------------------------------------
Det djävliga är att det inte är lika inför lagen. De skyller bara på att de inte har något personnummer när polisen tar dem för att de till exempel snattat. Inga straff och då blir det som om polisen godkänt att de får göra detta. De har fått frisedel mot att följa lagar”.

Lennart Holmlund skriver också följande:

Undra på att myndigheterna i Rumänien får ett agg mot dem”.
Även på facebook har Holmlund kritiserat romerna – för hur de bajsar. Holmlund har i ett facebookinlägg länkat till en ledarartikel som handlat om att det finns avföring i mitt i stan, vilket ledarskribenten skyller på EU-migranterna. Holmlund kommenterar inlägget med att det även ser ut så i Umeå,

Jag var och såg hur det såg ut på OK på Carlslid och så har aldrig svenskar bajsat, aldrig i livet”., skriver Lennart Holmlund.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------

En del av detta utspel som fått mindre uppmärksamhet är Holmlunds uppgifter om att vissa av de romska kvinnorna i staden uppges sälja sex nattetid. Eftersom hela inlägget handlar om hans motvilja mot dessa EU-migranter så får vi anta att han anser att detta är ett opassande beteende av kvinnorna ifråga. Att det i Sverige är förbjudet att KÖPA sex- inte sälja- verkar inte vara speciellt relevant för Lennart. Själv hade jag passat på att fördöma de manliga Umebor som utnyttjar fattigdomen och desperationen hos dessa kvinnor till att betala för att förgripa sig på dem sexuellt. 

Lennart Holmlund

Det är inte första gången Lennart Holmlund ger sig på EU-migranter via sin ökända blogg. Det intressanta med vårt före detta kommunalråd är att han verkar vara täckt av ett lager teflon som borde väcka avund hos självaste Carl Bildt. De uttalanden han nu gjort- vilka torde tangera lagen om hets mot folkgrupp- hade troligtvis kunnat generera en uteslutning enligt Sverigedemokraternas så kallade nolltolerans mot rasism. Frågan är hur Socialdemokraterna kommer att agera nu? Holmlund är även efter pensionen fortsatt engagerad i partiet, och det är möjligt att han kommer att bli ihågkommen som tidernas mest blåbruna sosse. Enligt rykten ska han vid ett tillfälle ha påstått att "socialdemokrati har inget med socialism att göra", och det enda som möjligtvis förvånar någon med det uttalandet vore kanske det faktum att han verkar inneha någon slags koll på vad socialism är.

En gång i tiden, när jag var tämligen nyinflyttad i Umeå, så begränsades mitt lokalpolitiska motstånd främst till att handla om hur kulturföreningar och behoven hos subkulturella rörelser negligerades av kommunen. Det var en förhållandevis "trivsam" kamp att ta spjärn mot och forma min identitet som Umeåbo runt. Idag känns inte läget lika charmigt. Den där kulturpolitiken har visat sig vara ett symptom på ideologiska utgångspunkter och mål som har staden i ett järngrepp. Staden, där det privata företaget Balticgruppen har oroväckande mycket makt, och vars främsta företrädare är nära bundis med Lennart Holmlund. Holmlund gör även han karriär i bolagsstyrelser när han nu gått i pension från uppdraget som kommunalråd. 

Charmen i kampen mot kostymernas oförståelse gentemot gräsrotskulturen försvann definitivt när den större bilden uppdagades för mig. Bilden som visade hur kapitalt Umeå kommun skiter i utsatta och svaga- om det så handlar om liv och död. Umeå kommun har under flera år hårdnackat stått fast vid beslutet att inte ta ansvar för att ge tak över huvudet åt alla de EU-migranter som riskerar att frysa ihjäl i staden vintertid. Idag har alla barn rätt till skolgång i Umeå, oavsett om de är svenska medborgare eller papperslösa asylsökande. Det enda undantaget är just EU-migranternas barn. Vänner till mig, som hjälpt papperslösa barn att få plats i skolor runtom i Umeå, vittnar om rektorer som ängsligt frågar "det är väl inte ett romskt barn?" vid deras inledande samtal. Umeå kommun tvingar alltså skolpersonal att följa deras i praktiken antiziganistiska beslut. 

Beslutet att lämna EU-migranternas barn åt sitt öde vilar i sin tur på att kommunen hänvisar till kryphål som säger att de inte har någon skyldighet enligt lag att bevilja dem skolgång. Det torde innebära att de övriga, papperslösa barnen, endast får gå i skola i Umeå eftersom kommunen har en skyldighet att tillåta det- Inte för att politikerna tror på barnkonventionen, eller för att de har visioner om att göra vad de kan för att ge alla barn samma rättigheter och möjligheter i livet. 

Lennart Holmlund verkar inte i något vakuum. Som synes så är det inte långt borta att fundera över om han- utifrån sina partikamrater- faktiskt "vågar säga vad alla tänker", då hans eget parti för en i praktiken antiziganistisk politik i Umeå. Holmlund är en politiker i en tid då en nyliberal konsensus tagit ett fast grepp om vårt samhälle. Han är ett symptom på en stad som alltmer hårdnackat styrs enligt mål om ständig tillväxt, av privata intressenter. Denna stads förda politik är i sin tur ett symptom på ett Sverige där det politiska landskapet präglas av avsaknad av visioner bortom en iskall kapitalism och individualism. Ett Sverige, som i sin tur är ett symptom på en värld som bygger murar runt människor som flyr från krig. 

Har jag då någon förhoppning om att socialdemokraterna i Umeå nu ska göra det enda rätta, och utesluta Holmlund ur partiet? Nja. Det krävdes en kraftansträngning för att jag skulle orka skriva detta blogginlägg. De starka reaktionerna jag sett på hans utspel i sociala medier gav mig den knuff som behövdes för att sätta dessa tankar på pränt, för mina känslor inför Lennart Holmlund präglas av resignation. Jag vill med detta sagt uppmana socialdemokraterna i Umeå att visa den där ryggraden ni verkar ha förlagt på något möte med näringslivet i bastuklubben.