Ju fler rasister som kommenterar på min sida och blogg, desto mer älskar jag mina kamrater i den feministiska och antirasistiska kampen. Rasisternas logik går ut på att grupper som utgör riskkategorier för utövandet av vissa brott helt enkelt ska fördrivas från samhället, och de menar att specifikt pojkar och män från vissa delar av världen utgör dessa riskgrupper.
Vi feminister och antirasister vet att män, inte etnicitet, är den främsta gemensamma nämnaren som riskfaktor för sexualbrott. Den typen av brott som rasisterna nu säger sig vilja skydda oss från. Det är centralt i deras ideologi att ropa efter högre straff i största allmänhet, och i enlighet med den logiken vill de att de personer de tror ska begå brott inte ska finnas i Sverige överhuvudtaget. De har dragit slutsatser att ALLA pojkar och män från vissa länder begår sexualbrott, och därför ska hela gruppen bestraffas.
Vi feminister och antirasister vet att en förkrossande majoritet av alla våldsbrott begås av män (som de på Centralen i fredags), och nära hundra procent av alla våldtäkter. Om rasisterna skulle följa sin egen logik så skulle riskgruppen män behöva utvisas från Sverige, så skulle landet bli av med omkring 90% av alla våldsbrott och 98% av alla våldtäkter.
Vi feminister och antirasister vill inte utvisa grupper som är överrepresenterade i våldtäkts- och våldsbrottstatistiken. Det är därför jag älskar er. För att vi har progressiva, humana lösningar på problemen, och ställer oss över de enkla, känslobaserade svaren. För att vi granskar oss själva, och vet att vi alla bär på tankar och ageranden som är en del av problemet. För att vi vet att medmänsklighet, solidaritet och kunskap är nyckeln till förändring. Detta trots att vi bär på smärtsamma minnen som gjort kampen viktig för just oss. Vi ställer oss över hatet.
