Det dök just upp ett minne, som jag måste sätta på pränt. Jag hade helt glömt det. Förpassat det till mitt förseglade högstadie-arkiv, bland en uppsjö av liknande händelser. Hur som helst: Han tafsade på mig, liksom på mina kompisar. En av de där killarna som helt enkelt gick runt och tog för sig av tjejers kroppar lite som det behagade honom. Jag brukade säga nej, men kanske inte så bestämt. Vi tjejer lär ju oss att vara snälla, för ingen gillar sura och hysteriska brudar. Mina nej följdes nog oftast av ett litet fnitter, så att han inte skulle ta illa upp för att jag inte ville att han skulle ta mig på brösten.
"Men Emma, du måste ju säga åt honom!" sa kamraterna som stod runt omkring mig. "Annars kommer han aldrig att sluta!" Allt medan han nöp mig i rumpan och tog mig på brösten. "Men jag gör ju det!", sa jag frustrerat och slog bort hans händer bäst jag kunde. Det var som om det efterföljande fnittret som ackompanjerade mina "SLUTA!" inte gick att hejda, hur mycket jag än ville låta bestämd och arg. "Jamen tror du verkligen att han tar dig på allvar när du skrattar samtidigt som du säger nej?" frågade de.
Allt fokus var på mig. Den antastade. Inte en enda gång vände de sig till honom, tafsaren, och sa åt honom att ge fan i deras kompis. De som tydligen var så bra på att stå på sig gentemot personer som passerade deras gränser. Där och då, i situationen, så var allt ansvar för tafsandet och dess upphörande mitt. Att vända sig direkt till honom- den som faktiskt begick handlingen att tafsa- föll dem inte in. Det var jag, den tafsade, som skulle ändra mitt beteende för att få honom att sluta. Så länge jag gav så tvetydliga signaler att jag både sa "nej", fnittrade och slog bort hans händer SAMTIDIGT så fick jag faktiskt skylla mig själv.
De menade inget illa, det vet jag. De reproducerade bara vad de lärt sig: Att tjejer måste ta ansvar för att inte bli utsatta för antastanden. Eller ofredanden. Eller utnyttjande. Eller övergrepp.
Det finns ett ord för detta: Våldtäktskultur.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar